Ingermanlands kyrka har en lång historia, som också unga studerande vid det teologiska institutet i Keltto måste känna till. Bild: Maila Rancken

Ingermanlands kyrkas historia

600-talet

Sverige erövrar Ingermanland i början av 1600-talet. Efter freden i Stolbova år 1617 införlivas Ingermanland och en stor del av Baltikum med Sverige. Finnar främst från Karelen och Savolax flyttar till området. Den första lutherska församlingen inleder sin verksamhet i Lempäälä år 1611.

1700- och 1800-talet.

Peter den Store erövrar Ingermanland i början av 1700-talet och grundar år 1703 en ny huvudstad, S:t Petersburg, mitt i ett finskt område. Samma år grundas en finsk-svensk församling i S:t Petersburg. De ryska myndigheterna förhåller sig positivt till lutheranerna, kyrkan får verka fritt. Då Finland införlivas med Ryssland år 1809 uppstår en nära kontakt mellan kyrkan i Ingermanland och Finlands kyrka. Finska präster kommer till Ingermanland. På 1890-talet är S:ta Maria kyrkas medlemsantal över 17 000.

1917-

Efter oktoberrevolutionen år 1917 nationaliseras kyrkornas egendom. På 1920- och 30-talet ökar den antireligiösa verksamheten. Ca 60 000 ingermanlänningar fängslas, deporteras och sänds till tvångsarbete till olika delar av landet, främst Sibirien. Alla kyrkor stängs fram till år 1938.

1970-

År 1970 grundas en luthersk församling i Petrozavodsk, en annan i Pushkin. Församlingarna hör administrativt till Estlands evangelisk-lutherska kyrka. I 1980-talets Sovjetunionen liberaliseras religions- och nationalpolitiken. Ingermanlänningarna upplever ett nationellt uppvaknande och grundar nya församlingar.

1992-

Efter Sovjetunionens upplösning och Estlands självständighet grundas en självständig luthersk kyrka, Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka i Ryssland.