Genomförande av programmet 2004–2007

Grund för utvecklingssamarbetet

Finska Missionssällskapet förstår hållbar utveckling som en förändringsprocess där de grundläggande behoven och mänskliga rättigheterna förverkligas i varje samhälle samtidigt som man tar hänsyn till kommande generationers och andra samhällens behov och rättigheter på ett hållbart sätt. Utvecklingssamarbetet får inte leda till att partnern blir beroende av stöd utifrån utan samarbetet skall byggas på den grund och det kunnande som människorna och samhällena har.

Finska Missionssällskapets partnerskapsrelationer är långvariga. Samarbetsmodellerna och verksamhetskulturerna har formats via en lång, gemensam historia. Nya partnerskapsrelationer måste dock upprättas allteftersom verksamheten utvidgas.

Centralt mål för utvecklingssamarbetet

FMS vill stöda människor i deras strävanden mot ett livsrum där de kan leva ett värdigt liv och göra val som gagnar individerna, samhällena och samhället.

Verksamhet som leder fram till målet

Vi definierar tillsammans med samarbetspartnerna resurserna för partnerskapet och hur de kan användas på ett ändamålsenligt sätt som stöder både internationella och nationella insatser för de missgynnade.

Vi tar i synnerhet hänsyn till kvinnornas ställning i allt samarbete så att jämlikhet mellan könen kan uppnås.

Vi tar det globala hiv/aids-problemet som en stor samhällelig utmaning och satsar utom på vårdåtgärder i synnerhet på upplysande verksamhet och samhällelig attitydfostran.

Vi främjar bekämpandet av allt slags våld både i familjer och i samhället och mellan religioner. Målet är en icke-diskriminerande harmoni i samhället som grund för all utveckling.

Vi gör slut på instabiliteten i samhället genom att arbeta för fred.

Framgångskoncept

• Vi satsar på att utveckla partnernas kapacitet och på att de skall bli självständiga i fråga om verksamhet, kunskaper och färdigheter.
• Vi tryggar ett framgångsrikt projektsamarbete genom noggrann planering med lokala deltagare och omsorgsfull uppföljning.
• De centrala värderingarna och målen är genomgående teman i all planering och det praktiska genomförandet.
• Vi säkerställer en samhällscentrering så att alla parter, alltifrån förmånstagarna till de statliga myndigheterna, engagerar sig i projektet under dess olika skeden.
• I allt utvecklingssamarbete beaktar vi alltid förutsättningarna och målen för hållbar utveckling.
• Vi upprätthåller våra missionärers goda kunskaper i språket och kulturen, eftersom detta stöder en samhällscentrerad verksamhet.

Prioritetsområden

i) Strategiskt rätt inriktad stöder vår verksamhets-, ekonomi- och personalplanering på ett klart och flexibelt sätt samarbetet med våra partners.

• Ett jämspelt partnerskap är grunden för samarbetet
  
• Att ställa upp mål är en gemensam uppgift
  
• Samarbetsstrukturerna stöder de gemensamma strävandena

ii) Växelverkan mellan partnerna där man genom ett aktuellt informationsutbyte säkerställer deltagande i planering och uppföljning på gräsrotsnivå

• Samarbetsinitiativen kommer från samhällena och bygger på deras behov
  
• Planering, genomförande och uppföljning är på alla sätt ett samarbete som uppmuntrar till deltagande och engagemang
  
• Tidsenlighet och genomskinlighet är garanter för att samarbetet är flexibelt och tillförlitligt i alla skeden

iii) Vi satsar på många olika sätt på att utveckla våra partners kapacitet för att få en personal som är yrkesmässigt kompetent och engagerad samt även uppnå en fungerande självständighet i organisationerna.

• Via stipendieutbildning säkerställer vi en god nationell kompetens och yrkeskunskap
  
• Vi utvecklar metoder för administrationen och verksamheten
  
• Vi ordnar tillräcklig utbildning och handledning för alla ansvariga
  
• Vi säkerställer tillräckliga personalresurser och finansieringsmekanismer i Finska Missionssällskapets projektsamarbete.

Mätare för utvecklingssamarbetets kvalitet: planering, utvärdering och uppföljning

Kvalitetssäkring är ett tema som går genom hela projektcykeln alltifrån planeringen till rapporteringen och utvärderingen. I projektplaneringen granskas sambandet och förenligheten med utvecklingsprogrammen och -riktlinjerna i mållandet. Detta gör projektet hållbarare och långvarigare. Mål och mätare för projektet samt antaganden om förhållandena bör länkas samman.

Ett livsvillkor för ett bra och högklassigt projekt är noggrann planering innan projektet inleds. Planeringen görs alltid tillsammans med partnern och till stor del enligt ett tillvägagångssätt som betonar deltagande på gräsrotsnivå. En bra planering underlättar uppföljningen och därigenom kvalitetssäkringen.

Utvärderingskriterierna slås fast redan då projektet planeras. Dessa mätare beskriver de långsiktiga utvecklingsmålen för projektet, dess syfte, omedelbara mål och resultat. Vid uppföljningen blir det lättare att motivera projektet och bedöma projektets ändamålsenlighet om man har tillgång till samma indikatorer som vid planeringen.

I de årliga projektrapporterna följer vi hela tiden upp hur kriterierna uppfylls. En effektiv uppföljning underlättar utvärderingarna eller till och med minskar behovet av utvärderingar.

Man bör hela tiden hålla i minnet vad man gör, hur man gör det och varför man gör det. Projektets hållbarhet, effektivitet, ändamålsenlighet, resultat och verkningar mäts under hela projektcykeln.

Finska Missionssällskapet följer upp hur utvecklingssamarbetsprogrammen genomförs bl.a. med följande kvantitativa och kvalitativa mätare:

1. Hälsovård

• förekomsten av sjukdomar specificerade enligt kön och ålder
• förändringar i förekomsten av sjukdomar
• den regionala täckningen av hälsovårdskliniker och sjukhus; patientbesök, vaccinationer
• vanligaste dödsorsakerna, antalet födda, antalet döda
• klinikbesök och orsakerna till dem
• människornas subjektiva uppfattningar om förändringar i det egna hälsotillståndet

2. Utbildning

• den regionala täckningen av skolor/läroanstalter, antalet elever
• läskunnighetsgrad, antalet yrkesutbildade, antalet utexaminerade
• hur det ökade kunnandet syns i samhället

3. Hiv/aids-upplysningsprogram

• antalet smittade, antalet sjukdomsfall, dödsfall
  
• antalet deltagare i upplysningsprogram
• attityder i samhället och förändringar i dem

4. Samhällsutveckling

• grad av deltagande i verksamheten, specificerad bl.a. för kvinnor och män
• samhällets subjektiva syn på sin utveckling
• förändringar i olika gruppers ställning, i synnerhet kvinnornas

5. Handikappvård

• utbud och förbättring av handikappvården
• användningsgrad för utbudet och förändringar i den
• handikappades egen erfarenhet av sin ställning och förbättringar i den
• förändringar i de handikappades ställning i samhället, ökningen av handikapporganisationer

6. Samarbete med medborgarorganisationer

• deltagaraktivitet i organisationsarbete
• de aktivas egen syn på nyttan av organisationsarbete
• myndigheternas inställning till organisationsarbete och förändringar i den.

Genom en utomstående opartisk bedömning kan man på ett tillförlitligt sätt fastslå projektets effektivitet. Oftast förutsätter detta samtycke och engagemang av alla parter. Ett lyckat genomförande förutsätter också separat finansiering, eftersom bedömningen görs fördröjd för att effektiviteten skall kunna fastställas. Självbedömning, en intern bedömning kan i många fall vara en nyttig inlärningsprocess och även en tillräcklig evaluering.