”I början av 1990-talet visste kyrkans medarbetare nästan ingenting om aids och såg snett på aidsupplysarna. Men sedan började prästerna, deras söner och döttrar dö i aids. Då behövdes information,” säger Sizar Simba.

Tanzaniska unga tacklar aidsmonstret

Text och bilder: Ann-Christine Marttinen

”Vi måste vi slå sönder benhårda föreställningar och myter. Om vi får samhället med oss kan vi stoppa pandemin”, konstaterar Sizar Simba, 47, koordinatorn för aidsbekämpningsverksamheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania.

Sizar Simbas rum i Arusha är fullt av rekvisita: böcker, affischer, aidsmärken, T-skjortor och pressklipp. Herr Simba berättar är klar och redig i sin presentation och power point-programmet på hans bärbara är i flitig användning.

”Vår huvudsakliga uppgift är att få folk att agera. Vi delar ut information, tacklar fördomar och rädsla.”

”Vi kan stoppa spridningen av aids bara om vi lyckas ändra på ungdomens sexualbeteende. Vi måste börja med 10-åringarna. Om vi väntar till skriftskolan är det för sent. Många barn är sexuellt aktiva mycket tidigare än vi tror”, suckar herr Simba.

Det är inte bara fråga om sexualbeteende. Det gäller också att förbättra de insjuknades och deras familjers livskvalitet. Finska Missionssällskapet stöder aidsbekämpningen bl.a. genom sin Utjämningskampanj denna höst.

llustrationer ur boken Life Skills Education Manual, Toolkit for Adolescence

Varning för fula gubbar och gummor

”Änkor och barn, som har blivit föräldralösa på grund av aids är ett stort problem”, konstaterar Simba. ”Kvinnorna kan få hjälp genom mikrolån och vi måste se till att barnen kan fortsätta i skolan. Mammorna uppmuntras att tala med andra mammor, papporna med pappor. Barnen måste varnas för fula gubbar och gummor, som lockar dem med godis eller gåvor.”

”Den bästa uppmuntran för dem som inte vågar gå och testa sig är att en aidspatient säger:Se så bra jag mår, när jag använder mediciner som bromsar infektionens utveckling”, konstaterar Sizar Simba .

Samarbetet mellan kyrkan och de lokala beslutsfattarna löper bra. Aidsupplysarna reser med sina jeepar från by till by och tar också upp frågor kring våld mot kvinnor. De värsta aidsområdena ligger i landets södra delar, där det finns stora skogar på gränsområdet och stocktradarna sprider sjukdomen.

”Långtradarchaufförerna och skogsarbetarna är länge borta från sina familjer och sexuella frestelser är ett faktum.”

De unga måste se den som lockar dem till sex rakt i ögonen och säga ett bestämt NEJ. llustration ur boken Life Skills Education

Dyster statistik

Av Tanzanias befolkning på 39 miljoner är 2,3 miljoner hiv-positiva. I 850 000 fall har infektionen avancerat till aids. Av alla hiv-smittade är sextio procent 15-24-åringar. Därför är det viktigt att nå just den åldersgruppen.

År 2020 kommer antalet barn som blivit föräldralösa på grund av aids i Tanzania att stiga till två miljoner, om man inte kan stoppa pandemin. Medborgarorganisationerna talar t.o.m. om tio miljoner föräldralösa. I Tanzania dör ca 100 lärare varje månad i aids.

Sizar Simba ger mig en ”Verktygsspack”, en bok, som han själv har varit med om att skapa. Den är ett ypperligt hjälpmedel för både unga och vuxna, praktisk, rolig och klok och finns både på swahili och engelska.

Initiativet till boken togs av den lutherska kyrkan i Tanzania och den danska Folkkyrkans nödhjälp. Också den lokala avdelningen för hälsofostran på Arusha område var med i projektet. EU stod för tryckningen.

Life Skills Education Material är ett fint infopaket.

Läsa utan att rodna

Läroplanen är väl genomtänkt. Flickor och pojkar samtalar med varandra och ställer frågor. Läraren berättar att man under kursen använder ord och behandlar saker, som vanligen är tabubelagda. De unga behöver inte bli nervösa eller generade.

Jag kommer ihåg hur min gymnastiklärarinna i 1960-talets Helsingfors gav hälsofostran. Då vi kom till kapitlet om männens och kvinnornas könsorgan, smällde hon fast boken, sade att det kapitlet kan vi läsa hemma själva och marscherade ut ur klassen.

Den tanzaniska manualen för unga i åldern 10-19 går rakt på sak. Först blir ungdomarna bekanta med sina egna kroppsdelar och deras funktion: huvudet, händerna, benen, könsorganen, också klitoris och prostata. Till sist konstateras det att det inte är så stor skillnad på män och kvinnor.

”Mannen kan göra allt som man gör med huvudet, hjärtat och benen, men inte föda. Kvinnan kan göra det samma som mannen, men hon kan också föda, om hon vill. Tänk på det”, uppmanar boken. Då skribenterna har konstaterat att hur lika de båda könen är skapade, har de nästan omärkt bevisat mannens och kvinnans jämlikhet. Allt grundar sig på högaktningen för den egna kroppen och den andras kropp.

Hiv smittar inte genom myggbett

Könsrollerna är skapade av mänskan och därför kan de ifrågasättas. De unga skriver en lista på inlärda roller, männens arbete, kvinnans arbete och orsakerna till att männen i Tanzania ofta undertrycker kvinnor. Varför tror männen att de har rätt att kräva sex och kvinnan tycker att måste gå med på det?

Boken tacklar många myter: att flickan inte kan bli gravid vid det första samlaget, att brösten och penis växer ju oftare man har samlag. Under min resa hörde jag också att samlag med en kvinna som är över 40 år är farligt!

Könssjukdomarna är en port för aids. Boken berättar hur man kan förhindra dem, hur man får hiv och hur man inte får den. Man blir inte smittad av myggbett, tårar eller då en person nyser nära en. Sjukdomen sprider sig inte via simbassänger eller en säng där en hiv-positiv person har sovit. Hiv smittar inte heller via en kram. Barnen får inte sjukdomen om de spelar fotboll med en hiv-positiv kompis eller sitter bredvid honom.

Boken listar fyra sätt att förhindra smitta: abstinens, trohet, kondomer och masturbation.

”Vi var tvungna att nämna kondomerna, eftersom EU sponsorerade boken”, sade Sizar Simba. Den lutherska kyrkan i Tanzania förhåller sig kontroversiellt till kondomer och många kyrkliga auktoriteter motsätter sig användningen av dem.

FN:s förra generalsekreterare Kofi Anan citeras i boken med röda bokstäver:

”Människor dör. Vi talar om att rädda liv. Det här är en mycket allvarlig sak och Gud förstår nog.”